Dom små, små orden är svåra ord.

Bilden har egentligen ingenting att göra med nedanstående, jag blev bara så förbannat glad av den.

Jag vet att Utan dina andetag av Kent kanske är en av de mest sönderlyssnade fjortislåtarna just nu. Människor som tror den är ny trots att den släpptes för tolv år sedan. Men jag vill ändå ge den en liten hyllning. För den är fin. Sjukt fin. Precis som så många andra av bandet. Chans tillexempel. Kanske gör det mig till fjortis det också. Jag vet inte. Ska jag vara fjortis så kan jag ju lika gärna lyssna på bra musik.