Hejdå, på ett tag
Det lär bli tyst här ett tag. För imorgon åker vi från Cairns för att ta Australie med storm! Äntligen!
Vi lyckas köpa bil
Det är svårare än vad man kan tro att hålla en blogg uppdaterad på andra sidan jorden. Trots att vi, nu mera, har ändlöst med tid så blir det lite andra saker som prioriteras. Helt enkelt. Det som hänt oss, under denna långa tystnad, är att jag och Kristin har slutat vårt jobb på Green Ant eftersom vi inte trivdes särskilt bra. Och eftersom man inte befinner sig i Oz allt för ofta så bestämde vi oss för att sluta där, istället för att stanna och må dåligt. Fyra veckors jobb blev det. Inte bara det! Vi lyckades även lösa en bil! Eller en van, rättare sagt. Så nu äntligen börjar vår resa på riktigt! Jag har under vår vistelse här lyckats bli ganska trött på Cairns. Staden är ganska liten och man lär sig snabbt hur den fungerar. Men, det är fortfarande en trevlig stad. Inget illa menat! Så nu är vi tillbaka hos Birks syster, Viola, och laddar upp inför vår avresa i övermorgon. Köpa konserver, städa ur bilen, tvätta allt vi har osv. Känns ganska så jätteroligt.
Vad äter man till frukost på en roadtrip?
Det är den stora frågan just nu.
Så när vi väl lämnar Cairns så beger vi oss söderut med första stopp: Townsville där jag har känningar. Ungefär så ser det ut.
Vad äter man till frukost på en roadtrip?
Det är den stora frågan just nu.
Så när vi väl lämnar Cairns så beger vi oss söderut med första stopp: Townsville där jag har känningar. Ungefär så ser det ut.
Pengar
Jag börjar inse att jag förmodligen kommer lära mig ett och annat under den här tiden borta. Nu sitter jag och väntar på att mitt skift skall börja vilket inte känns särskilt roligt men inte alltför jobbigt heller. Istället lyssnar jag på min spellista för flyktbenägna och försöker att tänka framåt.
Helst hade jag bara velat åka iväg nu, och kanske vinna på lotto också.
Det där med att vara borta.
Saker och ting blir sällan som man förväntar sig. Jag har på något sett blivit helt upp och ner i hjärnan av att vara upp och ner. Jag har drabbats av HEMLÄNGTAN. Jag vill egentligen bara sätta mig på nästa plan hem. Det som hindrar mig från att göra det är att jag vet att jag hade blivit besviken på mig själv. Så, nu är läget såhär: jag har idag jobbat åtta timmar och slutade nyss mitt pass. Klockan är 1.12 och jag är inte trött. Jag sitter ensam på rummet eftersom Kristin är ute och festar lite, vi har ju flyttat hon och jag. Nu bor vi ovanpå jobbet, en trappa upp vilket, för mig, är ytterst påfrestande. Vi sover på jobbet, äter på jobbet, festar på jobbet, jobbar på jobbet. Och det är faktiskt jobbigt. Därav kan min tidigare nämnda hemlängtan ha en liten grund. Folk säger ju även att hemlängtan brukar slå in ca en månad efter ankomst. Så det är väl naturligt. Och sedan är jag ganska ledsen för det mesta också, oförklarligt jätteledsen och det känns så onödigt att vara det, här.
Enda lösningen som vi ser på ledsenproblemet är att åka härifrån. Och därför har vi skaffat oss en van! En bil! Så det som nu händer är att vi om två veckor åker från Cairns för att med storm ta oss an östkusten. Plötsligt känns saker och ting lite lättare.
Puss och kärlek!
Hemlängtan.
Jag börjar förstå det nu.
Vi har iallafall ett jobb nu. Green Ant Cantina heter stället och är ganska coolt faktiskt. Trots att man diskar utomhus och det finns kackerlackor OCH grodor. Igår när jag städade hoppade det en groda mitt framför näsan på mig, hjärtattack! Men maten är god och kockarna är ganska trevliga.
Det blir ett ganska kort och konstigt inlägg idag för att jag är trötttrött.
Vi har iallafall ett jobb nu. Green Ant Cantina heter stället och är ganska coolt faktiskt. Trots att man diskar utomhus och det finns kackerlackor OCH grodor. Igår när jag städade hoppade det en groda mitt framför näsan på mig, hjärtattack! Men maten är god och kockarna är ganska trevliga.
Det blir ett ganska kort och konstigt inlägg idag för att jag är trötttrött.
Harmonica
Igår fick jag (en aning försenad) födelsedagspresent av min Birk. Världens bästa.
Jag har ett långt och detaljerat inlägg om vad vi har gjort fram till nu, men det är så långt och detaljerat att jag måste fila på det lite.
Jag har ett långt och detaljerat inlägg om vad vi har gjort fram till nu, men det är så långt och detaljerat att jag måste fila på det lite.
Hur man flyger över halva jordklotet.
Man kan väl säga att jag sällan har tid eller lust att skriva här även fast jag egentligen har tid och datortillgång. Men, oavsett vilket så har jag en massa saker att skriva om. Vi har åkt över halva jordklotet, lärt känna nya människor och på något konstigt sätt anpassat oss till en annan vardag. Konstigt, annorlunda och väldigt roligt. Planet lyfte klockan 12.00 från Landvetter för att två timmar senare landa på Heathrow airport i London. Åtta timmar senare tog vi oss tretton timmar därifrån till Singapore. Åtta timmar på Heathrow är ganska långa timmar. Men jag och Kristin lyckades fördriva tiden ganska bra utan att varken slösa för mycket pengar eller tappa bort varandra. Som sagt, tretton timmar senare landade vi i Singapore, en ganska märklig flygplats, stor, heltäckningsmattad och allmänt förvirrande. Där tillbringade vi dock "bara" tre timmar för att sedan resa ytterligare sju och en halv timme till Sydney. AUSTRALIEN!
Så, klockan fem på morgonen (lokal tid) skall vi två lyckas ta oss ut från ankomstterminalen för att vidare ta oss till avgångsterminalen och låt mig säga att det inte var så himla lätt som vi först trott. Till och börja med så är Sydney airport stor STOR! Så att bara ta sig till national departures var ett äventyr i sig. Vi hamnade i international departures security check där jag blev drogkollad, fråga mig inte varför med min väska genomsöktes efter droger. Det gjorde knappast mig på bättre humör så efter lite käbbel med mig kära resekambrat lyckades vi dessutom inse att vi var på fel avgångsterminal. Halvroligt, kan man säga. Vi lyckades så småningom hitta till passkontrollerna för inresande och ställde oss i kö. Så när det till sist blir vår tur visar det sig vara något problem med mitt visum så vi blir tillsagda att gå åt sidan så att en liten kinestant ska kunna kolla upp om jag har ett visum eller ej. Jag var ganska nära tårarna vid det laget. Som tur var lyckades kinestanten hitta något litet visum som tillhörde mig och vi kom igenom kontrollen. Skönt, tänkte vi och stod en stund och glodde på alla människor som skulle hämta ut sitt bagage. Ännu skönare, sa vi, är att vårt bagage åker hela vägen fram till slutdestination, Cairns. Men som vi stod där så tyckte nog Kristin att vi ändå borde fråga om det faktiskt var så att bagaget åkte hela vägen dit. Sagt och gjort! Vi gick fram till en bagagesnubbe som stod vid en bagagevagn och frågade dels vart utgången var (för den hittade vi inte) samt hur det var med bageget. Och som vi stod där och pratade med honom så åker min väska förbi bakom honom på ett band. Allt jag kunde säga var "Well, there's my bag!" och så var det med det. Vi fick med oss våra väskor för att åter en gång gå till fel terminal för att bli visade vidare till en buss som tog oss tjugo minuter bort, TJUGO MINUTER! till terminal 3 där vårt plan vidare till Cairns gick.
Slutligen var vi på rätt väg, nästan framme, och ganska utmattade men väldigt glada. Efter en välförtjänt kaffe bordade vi näst plan och tog oss tre timmar norrut för att slutligen komma fram till Cairns! Birk tog emot oss på flygplatsen med en skylt och därefter tog vi oss, med bil, till Birk syster Violas (och hennes mans Petes) lägenhet. Tja, end of story för den här gången. Lång resa hit, ganska lärorik och ganska skönt att komma fram.
Puss
Så, klockan fem på morgonen (lokal tid) skall vi två lyckas ta oss ut från ankomstterminalen för att vidare ta oss till avgångsterminalen och låt mig säga att det inte var så himla lätt som vi först trott. Till och börja med så är Sydney airport stor STOR! Så att bara ta sig till national departures var ett äventyr i sig. Vi hamnade i international departures security check där jag blev drogkollad, fråga mig inte varför med min väska genomsöktes efter droger. Det gjorde knappast mig på bättre humör så efter lite käbbel med mig kära resekambrat lyckades vi dessutom inse att vi var på fel avgångsterminal. Halvroligt, kan man säga. Vi lyckades så småningom hitta till passkontrollerna för inresande och ställde oss i kö. Så när det till sist blir vår tur visar det sig vara något problem med mitt visum så vi blir tillsagda att gå åt sidan så att en liten kinestant ska kunna kolla upp om jag har ett visum eller ej. Jag var ganska nära tårarna vid det laget. Som tur var lyckades kinestanten hitta något litet visum som tillhörde mig och vi kom igenom kontrollen. Skönt, tänkte vi och stod en stund och glodde på alla människor som skulle hämta ut sitt bagage. Ännu skönare, sa vi, är att vårt bagage åker hela vägen fram till slutdestination, Cairns. Men som vi stod där så tyckte nog Kristin att vi ändå borde fråga om det faktiskt var så att bagaget åkte hela vägen dit. Sagt och gjort! Vi gick fram till en bagagesnubbe som stod vid en bagagevagn och frågade dels vart utgången var (för den hittade vi inte) samt hur det var med bageget. Och som vi stod där och pratade med honom så åker min väska förbi bakom honom på ett band. Allt jag kunde säga var "Well, there's my bag!" och så var det med det. Vi fick med oss våra väskor för att åter en gång gå till fel terminal för att bli visade vidare till en buss som tog oss tjugo minuter bort, TJUGO MINUTER! till terminal 3 där vårt plan vidare till Cairns gick.
Slutligen var vi på rätt väg, nästan framme, och ganska utmattade men väldigt glada. Efter en välförtjänt kaffe bordade vi näst plan och tog oss tre timmar norrut för att slutligen komma fram till Cairns! Birk tog emot oss på flygplatsen med en skylt och därefter tog vi oss, med bil, till Birk syster Violas (och hennes mans Petes) lägenhet. Tja, end of story för den här gången. Lång resa hit, ganska lärorik och ganska skönt att komma fram.
Puss
 |
| Heathrow |
 |
| Landvetter |
 |
| Planet mellan Singapore och Sydney |
 |
| Sydney airport |
Att at en utflykt till verkligheten, verkligen.
Att säga hejdå känns overkligt. Det känns som: "vi ses nästa vecka!" när det egentligen betyder: "vi ses om ett år eller så!". Som sagt, overkligt. Hejdå är ett ord som faktiskt inte passar in i sammanhanget, samtidigt som adjö känns lite väl... dramatiskt? Oavsett vilket är det just hejdå och lycka till jag hör för det mesta i dessa dagar. Ganska psykiskt påfrestande. Just nu känns det bara som att jag vill iväg för att kunna komma tillbaka till leenden och inte tårar. Men som sagt, jag kommer ju tillbaka! Jag tar ju, som sagt bara, en liten verklighetsutflykt. Till en annan verklighet, eller så. En aning varmare verklighet, dessutom
Ordskit, eller skit i orden
Jag har ju egentligen aldrig påstått att jag är någon bloggare, aldrig sagt att jag har disciplin och egentligen aldrig lovat någon att skriva på en sida där man egentligen ger blotta fan i vad som står. Eller så driver nyfikenheten över någons låtsasliv en så långt att men nästan tvunget måste läsa fåniga inlägg om tillrättalagda liv. Äsch, jag vet inte. Det kändes i alla fall skönt att skriva av sig lite, att känna lite och egentligen mest ordbajsa officiellt. Det känns, det gör det. Just nu är jag kattallergisk och känner en krypande resfeber. Jag reser till Australien om åtta dagar. HEJ!
Långt uppehåll. Ärligt talat tror jag inte någon läser det här. Men jag fick en plötslig lust att skriva av mig. Bättra på mitt ordförråd och använda fantasin en aning. Utvecklas, kan man väl kalla det. Dagsläget är egentligen ointressant och kan snabbt sammanfattas med bakfylla och trötthet. Nästan Törnrosatrött, fast jag vaknade inte av någon kyss utan av att syster ringde och berättade hur tråkigt hon hade det på jobbet. Sånt som händer. För tillfället handlar jag lite för mycket kläder för pengar jag inte har. Ekonomisk ångest, jag börjar förstå hur de stackars grekerna känner sig. Å andra sidan får jag ju lite valuta för pengarna, materiell lycka är svårbegripbar men väldigt greppbar, i somliga sammanhang.
Nedan följer en bildserie som snabbt sammanfattar några viktiga eller fina stunder som skett i mitt liv.
- Åka gammal segelbåt aka. klassresa
- Gå på bal i egensydd klänning
- Ta studenten
- Fira midsommar
.
Nedan följer en bildserie som snabbt sammanfattar några viktiga eller fina stunder som skett i mitt liv.
- Åka gammal segelbåt aka. klassresa
- Gå på bal i egensydd klänning
- Ta studenten
- Fira midsommar
.
Jag älskar ingen alls, sånt där är slöseri med tid. Men då slösar vi bort våra liv.
Med känslan att ingen läser den här mer än jag själv så måste jag erkänna att det känns lite bra, varför inte bara göra något för sig själv för en gångs skull?
Aussieland
Efter att ha tillbringat en kväll i australiensiskt sällskap känns det nu som att Australien kommer gå galant, så nu måste jag dit ännu mer. Efter lite vin gick engelskan rätt fint också, även om grammatiken haltade en aning. GE MIG AUSTRALIEN NU!
Kvällsunderhållning: OBS, konstig humor.
Kvällsunderhållning: OBS, konstig humor.
Bitterfitta.
Jotack, jag vet.
När jag väl förlikat mig med tanken att sitta hemma så släppte min självömkan så nu är jag iallafall lite mindre deprimerad. Jag kan ju tillägga att jag såg en film om en kille med cancer också. Fick gråtit lite. Dessutom ringde min framtida resesambo och bara undrade hur jag mådde. Världens bästa brud. Ja-a.
Jotack, jag vet.
När jag väl förlikat mig med tanken att sitta hemma så släppte min självömkan så nu är jag iallafall lite mindre deprimerad. Jag kan ju tillägga att jag såg en film om en kille med cancer också. Fick gråtit lite. Dessutom ringde min framtida resesambo och bara undrade hur jag mådde. Världens bästa brud. Ja-a.
Frånvaro.
Kent.Kent.Kent.Kent.Kent.Kent.
Kent.Kent.Kent.Kent.Kent.Kent.
Kent.Kent.Kent.Kent.Kent.Kent.
Nedan visas anledningen till en längre frånvaro. Slutproduktion. Jag kan inte mer än säga det igen: jag har lyckats hamna i en klass med 24 andra fantastiskt duktiga, roliga, fina och härliga människor. Vad säger man? Tack?
Himlen lär inte hålla det emot dig baby.
Jag hinner inte riktigt med mitt internetliv eftersom mitt "riktiga" liv tar överhanden.
Sceniskaprojekt - slutprojekt
Stundande student
Det känns som det räcker. Jag går i skolan 07.50 till 17.00. Är borta från hemmet ca 13 timmar varje dygn. Jag blir trött. Hej å hå! Fruktansvärt osammanhängande tjej bakom skärmen. Hejhej!
Jag har beställt studentklänning, iallafall ett litet steg framåt.
Kling.es är en hemsida som varmt rekommenderas. Jag blir kär varenda gång jag hamnar på den sidan. Och, det blev en prickig klänning, jag är alldeles för prickig för att vara helvit.
Sceniskaprojekt - slutprojekt
Stundande student
Det känns som det räcker. Jag går i skolan 07.50 till 17.00. Är borta från hemmet ca 13 timmar varje dygn. Jag blir trött. Hej å hå! Fruktansvärt osammanhängande tjej bakom skärmen. Hejhej!
Jag har beställt studentklänning, iallafall ett litet steg framåt.
Kling.es är en hemsida som varmt rekommenderas. Jag blir kär varenda gång jag hamnar på den sidan. Och, det blev en prickig klänning, jag är alldeles för prickig för att vara helvit.
Ack stora vemod.
Svensk medborgare och vemodig precis som sig bör. Kanske föds vi med det. För att klara sig undan det måste man fly fältet, resa långt bort. Ändå ses det vemodigt. Vemodigt att människor inte vill stanna i lilla landet lagom. Kanske är det just därför, lilla landet lagom är just så lagom att det blir vemodigt. Vid närmre eftertanke kanske allt kan vara vemodigt. Vemod, vad betyder det?
Synonymer för vemod: förstämning, nedslagenhet, bedrövelse, beklämning, rörelse, sorg, dysterhet, melankoli, mjältsjuka, tristess, tungsinthet, tungsinne, sorgsenhet, saknad
Yey! Välkommen till Sverige!
Jag är nog inte så vemodig när allt kommer omkring.
Svensk medborgare och vemodig precis som sig bör. Kanske föds vi med det. För att klara sig undan det måste man fly fältet, resa långt bort. Ändå ses det vemodigt. Vemodigt att människor inte vill stanna i lilla landet lagom. Kanske är det just därför, lilla landet lagom är just så lagom att det blir vemodigt. Vid närmre eftertanke kanske allt kan vara vemodigt. Vemod, vad betyder det?
Synonymer för vemod: förstämning, nedslagenhet, bedrövelse, beklämning, rörelse, sorg, dysterhet, melankoli, mjältsjuka, tristess, tungsinthet, tungsinne, sorgsenhet, saknad
Yey! Välkommen till Sverige!
Jag är nog inte så vemodig när allt kommer omkring.
Grapefrukt.
En vacker dag ska jag bli en människa som skriver långa texter om onödiga saker som andra tycker är nödiga för att dom är fina. Eller korta texter om ingenting och lite till, ungefär som Ono. En dag ska jag börja skriva "dem" istället för "dom". Men den dagen känns så fruktansvärt vuxen att jag hellre skjuter på den ett tag eller en dag. Idag är det dessutom inte någon vacker dag så jag slipper känna mig skyldig, i alla fall för idag.
Walkning Piece
Ta en penis och rör runt i hjärnan tills det blir välblandat.
Ta en promenad.
Beat Piece.
Listen to a heart beat. Yoko Ono (Grapefruit)
Lite värmländska visdomsord på vägen.
"Livet ä lite som än vofflä. Dä ä jädrit gött, men.............................. dä har sine groper."
Så sant.
Idag hamnade jag i en grop, imorgon kör vi på grädde.
Så sant.
Idag hamnade jag i en grop, imorgon kör vi på grädde.
Baby darling doll baby face
Idag är jag så jävla trött och har varit så sjukt effektiv/förnuftig att jag inte orkar skriva här egentligen. Fin dag som mattat ut mig något åt fanders!
Mitt bloggliv är inte särsklit roligt eller händelserikt just nu. Kalla mig tråkig.
Jag har iallafall lycksats skapa en ny playlist mitt i trfikpluggandet: Indie?
Mitt bloggliv är inte särsklit roligt eller händelserikt just nu. Kalla mig tråkig.
Jag har iallafall lycksats skapa en ny playlist mitt i trfikpluggandet: Indie?
så får jag en chans att ge dig, allt det jag aldrig ger dig och dom små, små orden är svåra ord och dom hårda orden är enkla ord.
Det finns dagar som solen inte vill gå ner på, när äpplen är större än vanligt och man kramas hårdare än annars. Idag var det en sådan dag. Men för att skippa romatiken så kan jag även meddela att körkortsteori inte är särsklit romatiskt, inte heller bussåkning. Däremot är det skönt att inte vara med mobil under ett dygn och att känna att man åstakommit något under dagen. Kent har återigen tagit mig tillfånga, som varje vår, och höst, och sommar, och vinter.
Min kreativitet verkar äntligen ha tinat efter fyra månader av tillfrusen tystnad. Ä N T L I G E N !
Jag säger bara: välkommen tillbaka!
Hey hey, may may
Lionel Richie kan inte sjunga contry
Körkorsboken kommer följa mig in i döden
Citronkaka är inte min favorit
Dagens väder sög musten ut mig totalt
Hemmafredagar känns sorgliga
jag hade kunnat skriva längre och mer avancerat, med tanke på min ökade kreativitet, men just nu sammanfattar ovanstående meningar min dag rätt bra.
Egentligen kände jag Benny rätt knappt.
Lagom till det att tankeförvirringen lagt sig så bokar jag uppkörning plus att jag inser att skolan kräver kunskap från mig också. Jag klagar inte nu, jag bara konstaterar att det är synd om mig.
Jag har iallafall haft lång-helg med bra människor och är, förutom pluggstress, väldigt tillfreds med livet.
Jag har hört så mycket att jag blir döv ett tag.
Fick ett telefonsamtal av en vän som ville smida planer angående hösten. Herregud! Nu blev jag så pepp att jag var tvungen att studsa lite.
Det är definitivt dags för vårskrik snart.
Jag använder min jeansjacka varje dag.
Idag hade jag solglasögon på mig.
Jag är ledig måndag och tisdag.
Jag ska på mustach-fest imorgon.
Jag har kollat på gula folkvagnsbussar.
Té borde jag gå och göra.
Äsch, saker och ting är rätt bra nu.
Det är definitivt dags för vårskrik snart.
Jag använder min jeansjacka varje dag.
Idag hade jag solglasögon på mig.
Jag är ledig måndag och tisdag.
Jag ska på mustach-fest imorgon.
Jag har kollat på gula folkvagnsbussar.
Té borde jag gå och göra.
Äsch, saker och ting är rätt bra nu.
Sommarbild.
Med en halv bag-in-box och gäng vänner så kan man ha en rätt rolig kväll.Problemet som uppstår är att man dagen efter inte har så mycket krafter kvar till annat, nödvändigt, vuxet, plugg. Så, matte C kursen får helt enkelt gå åt helvete för nu har jag skrivit om samma tal sju gånger. Och inte haft rätt en enda gång. Kalla mig dum i huvet men jag tror det är fel på boken.
Så nu sitter jag här, på en snurrande barstol och känner mig smått tom och helt överjävligt förvirrad. Fryser om tårna gör jag också.
Så nu sitter jag här, på en snurrande barstol och känner mig smått tom och helt överjävligt förvirrad. Fryser om tårna gör jag också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)